Gaia – Lodyn

www.laponia.info

Allt liv och alla material på jorden är en form av megaorganism, en bokstavligen levande planet. Livet, luften, haven, berggrunden är en sammanhängande enhet. Denna enhet, planeten Jorden, Moder Jord, är Gaia.
Jorden är ett holistiskt, självreglerande ”system” där aktiviteten i biosfären är sammanlänkad med de geologiska, klimatologiska och atmosfäriska processerna.

Det faktum att livet lyckats bibehålla förutsättningarna för sin egen överlevnad är ett vackert exempel på självreglering. De konstanta förhållandena på vår jord illustrerar även självorganisering. Vi människor är en del av ett samhälle av levande varelser som omedvetet gör jorden till ett komfortabelt hem. Vi har inga speciella rättigheter bara skyldigheter gentemot Gaias gemenskap. Gaia som levande organism reglerar klimat och komposition med syfte att skapa en komfortabel miljö, en beboelig planet. Hon söker och upprätthåller en optimal fysisk och kemisk miljö för livet på jorden. Luften är t ex en blandning av kemiska ämnen som är konstant. Upprätthållande av dessa relativt konstanta förhållanden genom aktiv kontroll kan beskrivas som homeostas. Det avser det konstanta inre tillstånd som allt levande håller sig inom när deras yttre miljö förändras.

De senaste 3,5 miljarder åren har klimatet aldrig varit helt oförmånligt för liv. Klimatet har varit ungefär som nu med undantag för livets början och glaciala perioder som endast berört 30 % av landytan. Atmosfären är en biologisk konstruktion och kan jämföras med pälsen på en katt, en förlängning av den levande planeten. Även här är syftet en optimal miljö för de levande organismerna. Det gäller koncentrationen av gaser som syre och ammoniak som hålls på en optimal nivå, små avvikelser kan ha förödande konsekvenser. Nivån av syre på 21 % är den övre säkra gränsen för liv och samtidigt tillräckligt hög för att livet ska fungera optimalt. Klimatet och atmosfärens kemiska komposition, unika egenskaper för jorden, tycks nu och i historien alltid ha varit gynnsam för liv. Ytterligare tecken på Gaia är den konstanta salthalten i haven och jordens svavelcykel. Det finns ett ändamål, mening, välvilja och visdom hos Naturen.

Naturförstörelsen är m a o att förhindra och förstöra Gaias förmåga och möjligheter att upprätthålla och bibehålla konstanta förhållanden för liv (homeostas). Det är att motarbeta vår egen möjlighet och alla andra arters möjlighet att överleva och leva under komfortabla förhållanden.

Livet på jorden är ett nätverk av ömsesidigt beroende organismer i dynamisk balans. Sin fulla mening får livet och livsbegreppet bara om det ses i sitt sammanhang med hela biosfären. Ett av jordens mirakel är hur det kan ha uppkommit en sådan rik biologisk mångfald. Hur livet på jorden än startade så skapade den ursprungliga biomassan en balans i jordens ”biogeokemiska system”. Skogarna förändrade mönstret för regn på land, förmultnande organisk materia bildade lager av kalksten under haven. Växter omvandlade jordens atmosfär genom att bilda syre vilket kom att gynna det framväxande djurlivet, en allt mer förfinad väv av liv bildades och en ekologisk balans globalt och genom geologisk tid etablerades. Det självorganiserande beteendet hos naturen resulterade och resulterar i evolutionen.

Erkännandet av vår planet som en levande organism, Gaia/Moder Jord, återetablerar vår egen personliga intuitiva upplevelse av naturen och den traditionella förståelsen av naturen som levande.

När vi tillåter oss att se världen som levande, det som en del av oss alltid vetat om, blir det som att gå från vinter till en ny vår. Vi kan då inse värdet i den animistiska världsbilden hos våra förfäder och värdet av traditionella ursprungsfolks känsla av samhörighet med sin omgivning. Vi kan då inse den mänskliga naturens ultimata sammanlänkning med himmelen och jorden, allt liv omkring oss och den kreativa kraften i evolutionen. Naturen är, om de inte finns någon Gud, allting, både vår moder och fader. Naturen är livets källa och upprätthållare, dess kreativa kraft, dess processer och energiflöden. Det leder oss till en organiska och holistisk etik eller ontologi. Allt naturligt är levande och har ett inneboende värde, alla djur och växter, berg och floder, stenar och regndroppar, Naturen och Moder Jord. Allt som lever är heligt och värt respekt. Därför bör vi överge den ärelystna förevändningen att vara ägare, arrendatorer, förvaltare, partners, förtroendemän, medborgare eller ens passagerare i ekosfären. Vi bör inte ens vara herdar… utan beskyddare av liv…

Det innebär att vi med stor försiktighet måste återställa vissa ekologiska skador som vi har orsakat men framförallt betyder det: Bort med händerna! Låt naturen leva! Det innebär att befria naturen, att naturen lämnas ifred, att låta naturen ha sin gång.

Lämna en kommentar Avbryt svar