Vattnets rättigheter – Remissvar till Vattenmyndigheterna april 2021


Under vintern och våren 2021 hade de svenska vattenmyndigheterna (fem stycken) en förfrågan ute där vi som medborgare kunde ge återkoppling på deras åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för åren 2021 – 2027.

Från Lodyn valde vi att inte svara på de detaljerade frågorna om gränsvärden för föroreningar mm utan utgick istället från intentionen i EU:s vattendirektiv som handlar om vattnets skydd över generationer. Vi valde att tolka denna intension om skydd som ett annat sätt att uttrycka att Vattnet har rättigheter.

Resultatet blev nedanstående remissvar.

_____________________________________________________________________________

Samråd om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2021-2027

Förslag från Lodyn

Under vintern 2020/2021 ger vattenmyndigheterna möjlighet att lämna synpunkter på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för åren 2021 – 2027.

Detta dokument utgör naturorganisationen Lodyns bidrag till samrådet kring hur vi efter bästa förmåga värnar Vattnet. Vi i föreningen Lodyn föreslår att:

1. Vattenmyndigheterna beaktar att Vattnet är levande och livgivande med intelligens och agens att söka sina egna vägar.

2. Vattenmyndigheterna uppfattar Vattnet som primär uppdragsgivare, intressent och förmånstagare för myndigheternas arbete.

3. Vattenmyndigheterna agerar utifrån och tar ansvar för att kommande generationer av mänskligt och annat liv är beroende av rent och friskt vatten.

4. Vattenmyndigheterna uppmärksammar och respekterar Vattnets rättigheter och att dessa rättigheter är vägledande för alla åtgärder som berör vatten.

5. Vattenmyndigheterna relaterar till Vattnet som lärare och främjar kunskaps- och metodutveckling på Vattnets villkor. Exempelvis via pilotprojekt som omsätter principerna för Vattnets rättigheter i praktiken.

6. Vattenmyndigheterna ombesörjer att pågående och kommande samråd sker i Vattnets anda. Att samråden vägleds av insikter om Vattnet som ett livsviktigt och levande medium med egenvärde och rättigheter. Med förhoppning om att det normdrivande värderingsskifte som Naturens rättigheter erbjuder ska informera och inspirera myndigheternas fortsatta arbete med sitt uppdrag för friskt, rent och levande vatten.

______________________________________________________________________________

Bakgrund till förslaget

Om människor och vatten:

Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant (ur EUs vattendirektiv)

Enligt EU:s ramdirektiv för vatten skulle alla vatten i Sverige och Europa ha uppnått god ekologisk status till 2015. Fem år senare kan vi konstatera att Sveriges vatten fortfarande inte når upp till god ekologisk status och att situationen är allvarlig. Tillstånd till miljöpåverkande verksamheter och undantag i fråga om miljömål fortsätter att utfärdas trots riskerna att livsmiljöer undermineras. I skrivande stund bombas Sveriges näst största sötvattensjö Vättern av försvaret som övningsskjuter på sjön. I sjön finns miljöfarliga ämnen från bl a industrier, militärflyg och avloppsreningsverk som var för sig och tillsammans hotar vattnets hälsostatus. En äldre zinkgruva läcker ut tungmetaller i sjön och en ny gruva i Norra Kärr planeras för utvinning av sällsynta jordartsmetaller, en mycket resurskrävande och miljöfarlig verksamhet. Allt detta samtidigt som över 250 000 människor får sitt dricksvatten från Vättern med planer på anslutning av lika många till från andra regioner. Samtidigt som Vättern uppbär miljöskydd som Natura 2000- och Vattenskyddsområde. Det är berättelsen om vårt samhälle där naturen behandlas som endast en resurs för människan att bruka tills den är förstörd och förbrukad. Ofta i samhällsintressets namn.

I Lodyn anser vi att det mänskliga samhället måste organiseras utifrån en god relation med vattnet. Vatten är Liv. Vattnet förenar oss alla. Vi behöver vidga perspektiven och inse att vatten inte är en resurs att exploatera, det är en levande del av alla ekosystem som vi lever i tillsammans. Vattnet behöver kunna flöda och röra sig i sitt naturliga kretslopp. Utan friskt vatten finns heller inga förutsättningar för vare sig friska människor eller ekosystem. Vi har också ett ansvar för kommande generationers tillgång till rent och friskt vatten och bör därför skapa förutsättningar som är bättre för kommande generationer.

Vi menar att de principer som EU:s direktiv 2000/60/EG – en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (Vattendirektivet) ger uttryck för en skyldighet för människan att återställa denna relation. Människans skyldigheter att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vattnet skulle ur ett annat perspektiv kunna uttryckas så som att vattnet har rättigheter. I bilaga 1 ger vi ett förslag på definition av dessa rättigheter.

Ett vattenmiljö- och vattenförvaltningsarbete som baseras på rättigheter för naturen skulle, i och med att vattenekosystemen då får en egen röst, i praktiken också innebära att det blir en omvänd bevisbörda för vattenverksamheter. Även om enskilda verksamhetsutövare behöver skriva en miljökonsekvensbeskrivning för att få tillstånd för sin verksamhet är dessa beskrivningar oftast väldigt bristfälliga, och olika intressen står mot varandra. Lagstiftningen är ofta motstridig och inte heller tillräckligt stark för att stå emot dessa olika intressekonflikter samt inte heller för att motverka tillståndsgivning eller dispens av olika vattenverksamheter som var för sig ger en ”liten” påverkan men tillsammans ger kraftigt negativa kumulativa effekter. Med en lagstiftning och praktik som öppnar upp för att se inneboende rättigheter för vattnen och vattenekosystem skulle en verksamhetsutövare, som i fallet Vättern, på ett annat och mer robust och substantiellt sätt behöva visa att en verksamhet inte är skadlig eller farlig för miljön, till exempel innan dispens har getts för utsläpp av miljögifter och kemikalier och med det påverkan på organismer och ekologin. Som lagstiftningen är idag är bevisbördan snarare på att tillsynsmyndigheter måste visa på att en verksamhet är miljöfarlig eller skadlig efter att verksamheten startats och bedrivits en tid, och utan att kunna göra något åt kumulativ påverkan av många ”små” negativa effekter. En sådan ordning anser vi strider mot vattendirektivets intention och anda och vattenmyndigheternas uppdrag att förvalta och värna vatten. Det vi behöver är en ordning som utgår från vattenekosystemens rätt till liv och hälsa, ramverket Naturens rättigheter erbjuder just det. I bilaga 2 ges en bild över Naturens rättigheter.

Slutligen vill Lodyn påminna om att vi ingår i en relation med vattnet där både nuvarande

och kommande generationer är beroende av rent vatten. Vi ingår också i en relation med kommande generationer där de val vi gör idag påverkar dem. Redan nu har Vattenmyndigheterna som representanter för det allmänna att ta hänsyn till målsättningsstadgandet i regeringsformen 1 kap 2 § 3 st. som föreskriver att:

Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.

Hur det mänskliga samhället organiserar sin relation med vattnet är avgörande för nuvarande och kommande generationers möjlighet att leva friska och värdiga liv.

Referenser

EU, Sekundärrätt

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. Tillgänglig via https://eurlex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex:32000L0060 (senast öppnad 2021-04-22)

Webbsidor/artiklar

Sveriges Lantbruksuniversitet, Risk för förhöjda halter av hormoner och PFAS i våra stora sjöar. Publicerad 2021-02-01 https://www.slu.se/ew-nyheter/2021/2/risk-for-forhojda-halter-avhormoner-och-pfos-i-vara-stora-sjoar/ (senast öppnad 2021-04-22)

Miljömagasinet, Vatten utan skydd. Publicerad 2019-04-05 https://www.miljomagasinet.se/index.php/2019/04/05/vatten-utan-skydd/ (senast öppnad 2021-04-22)

Bilagor

Bilaga 1 Vattnets rättigheter

Bilaga 2 Om Naturens rättigheter

Bilaga 3 Om föreningen Lodyn

______________________________________________________________________________

Bilaga 1

Vattnets rättigheter

Genom att acceptera att vattnet har inneboende rättigheter:

Erkänner vi att Vatten är källan till Liv, det som håller oss vid liv och håller samman Liv.

Minns vi att Vatten som passerar genom en kropp kan en gång varit en glaciär som smält, passerat genom en annan kropp för att senare flyta vidare ut i havet.

Poängteras vikten av rent Vatten och livskraftiga ekosystem som en grund för all överlevnad och hälsa såväl mänskliga som andra arters överlevnad. Vatten ingår i en global hydrologisk cykel och påverkar därför hela jorden.

Minns vi att vi ingår i en livsväv med annat liv och att våra kroppar kan beskrivas i termer av Vattenkroppar då vi består av och behöver Vatten för att utföra våra livsviktiga funktioner.

Inser vi människans absoluta beroende av Vattnet för vår fysiska, psykiska, känslomässiga och andliga hälsa.

Understryker vi att illusionen av en separation mellan människan och natur har lett till skada genom att naturen endast ses som en resurs för människans utveckling istället för att besitta egenvärde.

Varnas för att mänskliga aktiviteter har orsakat betydande föroreningar av Vattnet över hela världen.

Framförs en önskan att effekten av stora fysiska förändringar genom mänsklig infrastruktur minskas så att vandrande vattenlevande organismer kan återfå sina livsmiljöer.

Lyfts att människan både kollektivt och individuellt har ansvar för att leva på ett sådant sätt som stödjer rent vatten på den lokala och globala nivån.

Identifieras att de lagar som hittills existerat inte skyddat den integrerade hälsan hos varken Vattnet eller den hydrologiska cykeln. Vidare att dessa lagar inte heller garanterar nuvarande och framtida generationer tillgång till rent vatten för grundläggande behov.

Vattnets rättigheter

Vattnet, dvs. hela dess ekosystem inklusive vattenlevande varelser likväl som vattnet i sig skall garanteras följande fri- och rättigheter:

1. Rätten att existera

2. Rätten att flöda och rinna i åar, bäckar, älvar mm och rätt att stanna upp i stillastående vattensamlingar såsom vattenpölar, sjöar, hav. Rätten att frysa och förångas samt rätten att regna. Det vill säga rätten att flöda eller stanna upp allt efter eget behag samt rätten att inneha alla sina faser; vatten, ånga och is. Allt detta i samarbete med landskapet

3. Rätt att bli samarbetad med och hörd i all mänsklig aktivitet som påverkar vattnets funktioner

4. Rätten att utföra sina naturliga funktioner inom sitt ekosystem

5. Rätten att vara fri från föroreningar

6. Rätten till naturlig biologisk mångfald

7. Rätten till restaurering

8. Frihet att utöva, hävda och försvara dessa fri- och rättigheter.

Detta innebär till exempel att i de fall mänskliga aktiviteter inkräktar på vattnets rättigheter ska vattnet kunna företrädas av ett eller flera ombud med uppdrag att tillvarata vattnets intressen och föra vattnets talan.

Ovanstående definition är en omarbetning av Universal Declaration of the Rights of Rivers

______________________________________________________________________________

Bilaga 2

Om Naturens rättigheter

Naturens rättigheter handlar om att balansera mänskliga behov med behoven hos andra arter och livet som helhet. Begreppet vilar på förståelsen att livet på Jorden hänger samman i ömsesidiga relationer och beroenden. Vi ser med oro på den brustna relationen mellan människan och resten av naturen som i vår tid och del av världen skapat en situation där det mänskliga samhället överskrider de planetära gränserna för fortsatt livskraftigt liv på jorden.

Ett sätt att som samhälle leta sig tillbaka till en livgivande relation till den levande världen kan vara att formulera och i vissa fall formalisera den som en relation mellan subjekt med rättigheter. Detta har skett på olika platser i världen där naturen upptagits som rättighetsbärare i lagstiftningen. Initiativen finns på lokal/regional, nationell och global nivå som social och juridisk aktivism, rättighetsförklaringar, lagar och internationell policy. Rättigheterna kan formuleras som rätten till liv, rätten att blomstra, frodas och uttrycka sin egenart, rätten att regenerera sig, rätten att upprätthålla sina vitala funktioner och cykler samt rätten till restaurering och bevarande.

Bland de enskilda ekosystem som erkänts som egna rättssubjekt är världens vattendrag i majoritet, information vi ser som både intressant och glädjande i sammanhanget av att värna vattnet. Detta kan också utvidgas till att omfatta inte bara geografiskt specifika sjöar, vattendrag och kustvatten utan även olika typer av biotoper och ekosystem som juridiska subjekt, till exempel ålgräsängar i kustvatten eller våtmarker av olika slag.

Idén om naturens rättigheter är inte ny utan sprungen ur urfolkens förståelse av livet som en väv av relationer i ett levande besjälat kosmos, och på många håll även företrädd och led av urfolksrörelser. På den sydamerikanska kontinenten är idén om att tillerkänna naturen juridiska rättigheter en utlöpare av flera hundra års kamp till försvar av livet och urfolkens territorier gentemot exploatering av både natur och människor, och del av en större folkrörelse för social rättvisa och ett gott liv (Sumak Kawsay/Buen Vivir). Det gäller Plurinationella staten Bolivia som initiativtagare till upprättande av en Universell Deklaration för Moder Jords rättigheter och instiftare av Moder Jords Lag som nationell lag 2010. Grannlandet Ecuador skrev som pionjärland in rättigheter för Naturen och Pachamama i landets konstitution 2008.

På Aotearoa/Nya Zeeland har floden Whanganuis livsgemenskap och delade öde med de Maorifolkgrupper som lever med floden erkänts som en juridisk person 2017-18 och företräds av representanter från både det maoriska samhället och staten. Andra exempel på enskilda ekosystem vars rättigheter erkänts är Bangladeshs alla floder 2019, glaciärerna Gangotri and Yamunotri i den indiska delen av Himalaya 2017, berg som Mount Taranaki 2017 och före detta nationalparken Te Urewera 2014 på Aotearoa/Nya Zeeland samt Colombias del av Amazonas regnskog 2018.

Initiativ till att skydda ekosystem tas också på mer regional nivå, av lokalsamhällets människor som lever med platsen. I USA har en rad lokalsamhällen tagit ställning för vitala ekosystem som till exempel invånarna i staden Toledo för sjön Erie, Ohio 2019. Även urfolk-/stamnationer på nordamerikanska kontinenten har skrivit in rättigheter för naturen i sina egna jurisdiktioner, som Ponca Nation i Oklahoma 2017 och White Earth Band av Ojibwe i Minnesota 2018. Den senare för manoomin, vattenväxande vildris. I Kanada erkändes floden Magpie som rättssubjekt i början av detta år.

I Europa är rörelsen för naturens rättigheter ung. Till dags dato är det två vattenkroppar som erkänts som rättssubjekt med särskilda rättigheter av lokala myndigheter; det är saltvattenlagunen, Europas största, Mar Menor i Spanien 2020 och tidvattenvåtmarken Waddenzee i Nederländerna 2019. I Frankrike förs diskussioner om Loire, Rhône, Seine och Escaut som trots deras status som floder av stor regional och nationell betydelse är belastade av utsläpp och nedskräpning där förhoppningen är att status som rättssubjekt med flodrättigheter ska stärka flodernas ställning gentemot motstående intressen.

I Sverige har två fall lyfts i folktribunaler för naturens rättigheter, båda dessa har handlat om vatten. Tribunalerna är iscensatta rättegångar med jurister/domare som prövar fall av skada och kränkningar av ekosystem och hur det drabbar alla som delar den livsmiljön som möjliga brott mot naturens rättigheter, förutsatt att Deklarationen om Moder Jords rättigheter skulle ha varit antagen av FN. I den internationella tribunalen i Bonn 2017 behandlades historiska och pågående kränkningar av Julevädno/Lule älv och samers liv och urfolksrätt i älvdalen såsom dämning av älvens strömmande vatten, förlust av det natur- och kulturarv som landskapet utgör inklusive traditionella marker, renbetesland och fiskevatten. I fallet Vättern lyftes sjön som en levande och livgivande vattenkropp och dricksvattentäkt under hot av kontaminering från gruvprospektering, militär och industriell verksamhet i den tribunal för naturens rättigheter som hölls under internationella Earth Rights Conference i Sigtuna 2019 med Lodyn som initiativtagare och medarrangör. Vättern behandlas även i en europeisk kontext som ett av fallen i Tribunalen till försvar av europeiska akvatiska ekosystems rättigheter den 27 mars i år.

Idén om naturens rättigheter har även introducerats i vår högsta politiska tillika lagstiftande

församling. Den senaste motionen som ännu inte är behandlad i riksdagen anför att Naturens rättigheter ska inkluderas i regeringsformen, där de grundläggande fri- och rättigheterna fastslås, samt att staten ska inrätta en ombudsman för naturen som värnar naturens rättigheter.

Naturens rättigheter som begreppsvärld har också tagit plats i forum som reglerar internationella relationer genom fördrag och överenskommelser om globala spelregler, såsom Internationella Naturvårdsunionen (IUCN) och FN. IUCN är världens äldsta och största organ för naturvård/-skydd och hållbar utveckling och har antagit flera resolutioner, från 2012 och framåt, om att beakta rättighetsperspektiv för naturen i organisationens beslutsfattande och verksamhet. Ett högaktuellt exempel är skrivningar om naturens rättigheter i den text som nu förhandlas till nytt handlingsprogram för Konventionen för biologisk mångfald. FN har på initiativ från Bolivia inrättat ett organ som tar sig an hållbarhetsmålen utifrån ett jordcentrerat perspektiv där man bland annat bevakar och främjar framväxten av Naturens rättigheter. FN-organet Harmony with Nature samlar experter från hela världen, även Sverige och bland dessa är tre representanter från vår organisation Lodyn.

______________________________________________________________________________

Bilaga 3

Om föreningen Lodyn

Lodyn är en förening för ekopsykologi, naturvakenhet och aktivism. Vårt arbete är inriktat på helandet och fördjupandet av människans relation till resten av naturen. Vi ser oss som en del av en mångfacetterad, världsomspännande rörelse som verkar för det gröna skiftet, ett skifte från dagens ohållbara industrisamhällen till hållbara och livsbefrämjande gemenskaper.

www.lodyn.se

info@lodyn.se

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *