Människans värdighet och djurens


Djurtransporter i Europa 2016

Människans värdighet har diskuterats alltsedan renässansen. Idag bör vi också ta med djuren och hela ekosystemet i perspektivet.

Linné hisnade inför det han såg i naturen. Han anses vara den som gav arten människa dess vetenskapliga namn (Homo Sapiens). Tore Häggström har i en nyutkommen bok ”Here be dragons. Science, technology and the future of humanism” tangerat frågan om mänsklig värdighet. Den uppmärksammade israeliske historikern Yuval Noah Harari ser en framtid med bioteknologi, cyborgs and oorganiskt liv: ”The real potential of future technologies is to change Homo sapiens itself!”

Djurrättsaktivisten Pelle Strindlund och många med honom vill att vi ska se djuren som medvarelser: De är här för att vi ska leva med dem. Alltfler inser dessutom att gränsen mellan djur och människa har varit överdriven. Schweiz har redan i sin konstitution infört plikten att inkludera djurens värdighet. Även dagens forskning är engagerad i att undersöka gränserna: ”Relationen till djur, växter, sjukdom, sexualitet och känslor omförhandlas. Själva den praktik, som vi kallar att vara människa, framstår som oändligt mångtydig och full av möjligheter. Att erkänna en handlandets kraft hos djur, växter och objekt handlar om att byta bilden av det mänskliga…” (   Sverker Sörlin, DN.se 2015-02-03).

Det finns en lång rad deklarationer och etiska koder som tar upp människans värdighet. I Helsingforsdeklarationen står t.ex. om plikten att skydda liv, hälsa, värdighet och integritet. Ändå sker ständiga kränkningar, då det i den allenarådande marknadsekonomin (”köp och säljmodellen”) knappast finns plats för någon värdighet. Klimatkrig, flyktingläger och överfyllda fängelser medför uppenbara kränkningar, liksom påtvingad nakenhet, sexuellt tvång och tortyr. Även djurens värdighet kan kränkas. Djurtransporterna genom Europa utgör stötande och aktuella exempel. Det vanligaste är kanske att människor inte vill veta vad som pågår.

Pella Thiel rapporterade i Lodyn mars 2016 om the Green Party i England och politiken för naturens rättigheter. Det är lovande att Gröna parlamentariker, både i Europa och Storbritannien, nu vill stödja åtgärder för att införa rättsliga instrument om ekosystemens rättigheter kränks. Hans Landeström menar att mänsklighetens inverkan på jorden präglas mer av hänsynslöshet och utnyttjande än av vördnad och respekt (Lodyn februari 2014).  Han har i annat sammanhang sagt att vi behöver en ny myt eller berättelse att leva efter som mer handlar om att leva med naturen istället för att bekämpa, kontrollera och utnyttja den. Och det är bråttom.  Den stora utmaningen, som jag ser det, är hur vi i längden ska kunna undgå att avtrubbas – om begreppet värdighet aldrig kan vara annat än en besvärjelse, så ska man inte underskatta tanken att människan skapar sig som en fortlöpande utopi, för att citera författaren Ulf Eriksson.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *