Livsröset – En plats för den stora sorgen


The heart that breaks open can contain the whole universe. Joanna Macy

Arter har alltid kommit och gått. Men vi är i ett helt nytt läge nu, då takten i artutdöendet globalt är över 1000 gånger så hög som den ”normala”. Varje dag försvinner en art för evigt. Eller helt nytt är det inte föresten – fem gånger tidigare under Jordens historia har massutdöenden skett. Det som händer nu kallas ibland det sjätte massutdöendet, och nu är orsaken människan. Eller kanske mer specifikt: en kultur. Vår kultur. En dödskultur.

Hur ska vi förstå det? Hur ska vi kunna ta till oss det? Hur ska vi kunna hejda förstörelsen?

Det går inte, om vi inte låter oss beröras.

Vi behöver öppna för de känslor som kommer ur insikten om vad som händer. Ilska, förtvivlan. Det som Per Espen Stoknes kallar den Stora Sorgen. Det är ingen personlig sorg, utan en känsla som väcks i oss som om den kom från Jorden själv. Sorgen är ett bevis på att vi inte är avstängda, att vi har förmågan att lida med världen. Förmågan till medlidande, compassion, är viktig i alla andliga traditioner.

Genom att låta sorgen få finnas – ta in den, acceptera den – förändras vi. Låter oss förändras. Och då förändras också världen, och ett helande blir möjligt. En som har arbetat mycket med detta är Joanna Macy. Hon påpekar att det är svårt att vara närvarande med vad som sker i världen om du måste bära det ensam. Vi behöver varandra mer än någonsin nu, för att veta att vi inte är galna.

Därför behövs platser där vi gemensamt öppnar för sorgen. Det är vad Lodyn (och många andra) har velat skapa med ett livsröse i Nationalstadsparken i Stockholm. Livsröset invigdes på Världsmiljödagen 2012. Under Världsmiljödagen i år hölls en ceremoni, då vi lade stenar för sorgen, men också för hoppet om en vändning. En skylt som Djurgårdsförvaltningen gjort avtäcktes.

Livsröset är också en hyllning till Livets väv. Det symboliserar en vändpunkt i vårt förhållande till planeten och vår vilja att upphöra med förödelsen. Livsröset ligger på Skansberget på Gärdet, mittemot Källhagens värdshus. ”Berget” är i själva verket en kulle, på vilken det en gång låg en skans – en militär försvarsanläggning. Nu ligger där ett röse som symboliserar försvaret av själva Livet. Gå gärna dit och lägg en sten.

BESTIARIET

Av Joanna Macy, översättning och bearbetning Pella Thiel

Vitryggig hackspett
Havsmurarbi
Vrålapa
Spetsnoshörning
Karettsköldpadda
Pilgrimsfalk
Varg

I Geneve hålls listan på hotade arter uppdaterad i lösbladsvolymer, som snart är för tunga för att lyfta. Var ska vi nu registrera de liv som passerar? Vilka begravningar, vilka farväl är lämpliga?

Älvängslöpare
Harlekingroda
Indisk pyton
Ängshök
Dvärgsalamander
Sejval
Tumlare

Dyk djupt med mig, broder val, under den tid vi har kvar. Djupt i vårt moderhav där jag en gång simmade, med gälar och fenor. Saltet från havet finns fortfarande i mina tårar. Tårar räcker inte till nu. Ge mig en sång… en sång för ett vemod för stort för mitt hjärta, för en vrede för vild för min strupe.

Myrslok
Tiger
Violett guldvinge
Fjällräv
Sumpsköldpadda
Orinocokrokodil
Mississippialligator

Rulla mig, alligator, i den lera jag kom från. Kravla långsamt med mig i den rika ursoppan, våra molekylers vagga. Låt mig vada igen, innan vi dikar ut ditt träsk, innan vi asfalterar det och spränger det till aska.

Alfågel
Ozelot
Asknätfjäril
Gölgroda
Skräntärna
Dubbelbeckasin
Havsörn

Fort, lyft. Svep mig högt över kusten och utåt, längre utåt. Landa inte här. Oljespill täcker stranden, klipporna, havet. Jag kan inte breda ut mina vingar, de är kletiga av tjära. Flyg mig bort från vad vi gjort, flyg mig långt bort.

Hyacintara
Europeisk ål
Ozelot
Havsängel
Galapagospingvin
Grönfläckig padda
Härfågel

Göm mig bland buskarna, grävling. Hittar du inga? Gräv mig en tunnel genom förna och rötter, under de träd som en gång stod runt dina ängar. Mitt hjärta är schaktat och plöjt. Gräv mig en labyrint djupare än längtan.

Bengalisk tiger
Japansk natthäger
Etiopisk stenbock
Ejder
Läderbagge
Alkonblåvinge

Kravla mig ut härifrån, fjärilslarv. Spinn en kokong. Linda mig till sömns i en silkesskrud, jag ligger här tålmodigt tills mina ben löses upp. Jag kan vänta lika länge som hela skapelsen, om det bara kommer igen – och jag lyfter.

Dammfladdermus
Bonobo
Blåval
Mal
Indisk elefant
Gepard
Dvärgflodhäst
Kejsaramazon
Svart stork

Svinga mig sakta genom djungeln. Det måste fortfarande finnas djungel någonstans, mitt hjärta droppar av gröna hemligheter. Vattna mig nere vid vattenhålet, det sitter hagel i mitt skinn. Berätta gamla historier för mig, medan du minns.

Näsapa
Stör
Jätteutter
Barbastell
Tofsibis
Fregattfågel

I en tid när hans värld, likt vår, gick mot sitt slut, hade Noah en lista över djuren, han med. Vi ser honom stå vid landgången, han ropar upp dem, bockar av dem från sin lista. Nu bockar vi också av dem.

Elfenbensnäbb
Brun pelikan
Manat
Hasselmus

Vi spelar upp Noahs forntida drama, fast baklänges, som en film som spolas tillbaka, djuren träder ut.

Storspov
Havslädersköldpadda
Panterlo
Afrikansk vildhund

Era spår bleknar. Vänta. Vänta. Detta är en svår tid. Lämna oss inte själva i en värld vi har fördärvat.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *