Kan man vara orättvis mot en skog? Om naturens rättigheter i Sommar i P1


The fact is, that each time there is a movement to confer rights onto some new ”entity”, the proposal is bound to sound odd or frightening or laughable.
Christopher D Stone: Should Trees Have Standing?

I år är lyssnarnas sommarpratare biolog! Sebastian Kirppu guidar oss i en värmländsk urskog och pratar om sitt engagemang för skogarna i Sverige och hur det hänger ihop med hans rättvisepatos.

– Jag hade lika gärna kunnat engagera mig, i Amnesty eller nåt liknande där det handlar om orättvisor mot människor, säger han. Men många gånger har ju människor en egen röst att prata med, och det finns så många som engagerar sig för orättvisor mellan människor. Men orättvisor mellan människor och natur, där finns ingen röst. Naturen kan inte prata. Skogen kan inte säga ifrån när maskinerna kommer. Men det kan vi människor hjälpa till med.

Sommar är ett program som når många, och givetvis finns det de som känner behov av att offentligt tala om att de har en annan bild av den svenska skogen än Basti. Skogsindustrierna skriver ett helt pressmeddelande om hur fel han har. LRF Västra Götaland skriver på sin facebooksida:

Mest tankar födde nog kanske ändå det rättviseresonemang som Sebastian förde och som känns mig främmande. Vi människor kan uppenbarligen i hans ögon vara orättvisa mot en skog! Måste nog läsa lite i filosofiböcker som legat orörda länge innan jag kommer ut med en förståelse kring detta. Klart är dock att skogar, om än ack så levande, inte tar plats i mitt personliga rättviseresonemang. Börjar dock ana att det är kring denna skillnad i synsätt som förklaringen ligger till att jag så ofta landar i att jag tycker den svenska organiserade naturvården är människofientlig.

Det är väldigt intressant med en reaktion på just den punkten. För tänk om vi skulle börja tänka i rättvisetermer om andra varelser än människor. Tänk om vi skulle utvidga rättighetsbegreppet – som en gång var reserverat för fria män – till annat liv än just det mänskliga? Om vi skulle upphöra med att se naturen endast som ett objekt, en resurs? Då skulle inte bara LRF och Skogsindustrierna behöva omvärdera sin verksamhet; nästan allt vi gör i samhället skulle behöva tänkas om. Naturens rättigheter är därför en riktig smärtpunkt för förändring – en hävstång. Just en sån punkt som vi skulle behöva arbeta på för omställning till ett livsuppehållande samhälle.

LRF:s uttalande speglar en syn som djupt präglar vår kultur – där vi ställer människan mot resten av naturen. Tänk om det istället är så att det inte kommer att vara möjligt att upprätthålla mänskliga rättigheter om vi inte också ger naturen rättigheter.

Innan Janne Landström (som skrev för LRF Västra Götaland) börjar rota i filosofiböckerna rekommenderas artikeln Should Trees Have Standing.

Lodyn arbetar för att stärka förståelsen för begreppet naturens rättigheter. Vi har under året arrangerat en konferens, håller en kurs och ger ut en bok om naturens rättigheter.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *