Inre frid i ovisshetens tid

av: Lina Eggemar

Är det ens möjligt? Eller är det ofrånkomligt att dras in i turbulensen i samhället och världen? Det känns hur som helst som en stor utmaning att leva i denna omställningstid. Utöver att klara av sitt eget personliga liv med hälsa, arbete, ekonomi och familj så exponeras vi mer än någonsin för det som pågår i världen. För min egen del har jag behövt gå till botten med hur jag kan ta hand om mig själv på bästa sätt, för att kunna hålla balansen när förändringsvindarna blåser starka.  När det gäller denna komplexa konst så finns det ju inga enkla svar eller lösningar. Men här är i alla fall några pusselbitar som har utkristalliserat sig för mig:

Fysisk stabilitet

Min kropp och hälsa är högsta prioritet. Kroppen förtjänar det bästa. Så som Jorden förtjänar det bästa. Genom att ta hand om mig själv och bygga en stark kropp och hälsa så får jag också kraft att ta hand om Jorden. Genom att stanna upp och verkligen lyssna till min kropp och vad den behöver och sedan följa det skapar jag stabilitet och hållbarhet. Jag blir ”jordad”. När kroppen säger ”vila” och ”stopp” så gäller det, även om det innebär att jag inte hinner med det jag hade tänkt att hinna med.

Mental balans

Våra hjärnor är inte gjorda för den enorma mängd intryck och information som vi i dagens samhälle möter och behöver processa. Därav den ökande graden av hjärnstress, som inte bara riskerar att vi tappar fokus i allmänhet, utan även på det som faktiskt är viktigt. Mycket meditation och tid i naturen är en absolut nödvändighet för mig och min mentala balans. När min hjärna är överhettad så får jag disciplinera mig själv att ge den vila och tomrum, snarare än mer stimulans, vilket kanske ger kortsiktig energi men egentligen skapar ännu mer stress.

Känslomässig förståelse

I samhället ses ofta känslor som mindre viktiga än produktivitet. Ilska, smärta och sorg anses många gånger stå i vägen för utvecklingen och behöver därför övervinnas och fixas till. Jag tycker dock att känslorna är en vital och värdefull skatt som behöver ett betydligt mer finstämt bemötande än så för att komma till sin rätt. När jag visar respekt och förståelse för mina känslor kan de visa vägen till välmående och livskraft. Då kan jag jobba med mina känslor istället för mot dem. När jag ser förstörelsen av naturen så känner jag ilska, smärta och sorg. Jag behöver ta hand om de känslorna och ge mig själv kärlek och stöd. Då får jag också mer kärlek och stöd att ge Jorden.

Själslig tillit

Det räcker med att titta ut i rymden för att förstå att livet är så ofantligt mycket större och kraftfullare än jag kan greppa. Jag tror att livets krafter i grund och botten är livsbefrämjande, trots den förstörelse som nu sker på Jorden. Vår kärlek till oss själva, varandra och till Jorden är en kraft att räkna med.  Denna kraft växer sig starkare och starkare när vi agerar utifrån vår kärlek. Det bildas då en positiv spiral som leder framåt. Å ena sidan spelar allting jag gör roll. Å andra sidan har jag inte kontroll över utvecklingen. Denna paradox ger mig faktiskt viss inre frid. Jag känner också frid när jag lyckas stå i tillit, släppa taget och kapitulera till det flöde som är större än mig själv.