Genom stillheten – ett första steg att bli stilla och se, höra, känna, lukta och smaka.


av Janna Krumm

På senaste tid har jag tänkt mycket på det som kallas för ‘embodiment’ på engelska. Förkroppsligande – eller att ta in i kroppen, känna i kroppen. Det pratas om att känna och att ta in i kroppen – utifrån?! Och det är så bakåtvänt i min värld, vi är genom vår kropp. Kroppen kom först sen sinnena, om vi har dem. Inte alla kan höra, se, känna, smaka eller lukta. Ändå är vi genom vår kropp. Vi är natur och inte separerade utan samma i annan form, men fortfarande samma. Någon sa att vi byter ut 98% av atomerna vi består av med det som finns omkring oss. Om jag vill logiskt förklara det så finns grundämnen i mig och i naturen, men det är inte den vägen jag vill gå idag utan utforska det som är för många av oss rätt så okänt men ändå vet vi. 

Att röra sig i naturen, att gå genom skogen och se, verkligen se. Hur långsamt behöver jag röra mig för att verkligen se? Eller behöver jag stå stilla? Kan jag öva på att se och röra mig samtidigt?

Att lyssna, verkligen lyssna. Att ta in ljud genom våra sinnen. Är det bara öronen som tar in ljuden? Kan jag lyssna med andra delar av min kropp? 

Att känna naturen, skogen, vinden, klippan, solsken och regn. Känna gräset mot armbågarna när jag ligger i gräset. Känna vinden på kinden. Känna marken under fotsulorna. Känna allt det som inte rör vid mig, allt det som finns men inte i direkt kroppskontakt. 

Att lukta, att dra in luften genom näsan och verkligen lukta. Inte bara ett andetag utan en hel sensation av upplevelse. Hur lukten ständigt förändras – olika tider på dygnet, olika väderlekar, olika årstider. 

Att smaka – blåbären och granskotten. Ändan på ett grässtrå. Klöverblommans sötma och vilda hallon. Hur vet vi att någonting är giftig och dödlig för oss? Tänker på filmen ’Into the Wild’ när Chris har valt en giftig ört istället för en ogiftig genom att inte bläddra till nästa sida i boken om ätliga plantor. Att förkroppsliga det vi ser, hör, känner, luktar och smakar – är det att bygga vår erfarenhetsbank? Hur vet vi att vi har fem sinnen? Det sjätte sinnet? 

Är det så att vi lär det vi egentligen redan vet? 

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *