Ekologi som andlighet


Citat av fysikern Fritiof Capra

Vilken är egentligen relationen mellan ekologi och andlighet? Säkert är att många människor upplever en stark känsla av andlighet i naturen. Naturen erfars som ett heligt rum. Ekologi handlar om sammanhang, relationer och helheter. Allt detta ligger nära ett andligt förhållningssätt. Vår upplevelse av livsmening har att göra med känslan av att ingå i ett större sammanhang.

Det finns nog ett antal akademiskt skolade ekologer som skulle fnysa åt att koppla ihop ekologi och andlighet. Även inom detta forskningsfält så finns ett ideal av känsloavskalad objektiv analys. Ekosystemen undersöks genom statistik och kvantitativa modeller och där finns det inte så mycket plats för andlighet. Trots att ekopsykologen och idéhistoriken Theodore Roszak hävdade att ekologin var en ”omstörtande vetenskap”, ”holistisk, receptiv och djupt rotad i en estetisk intuition” med en ”sensuell insikt i naturens harmonier”, så är det knappast så som kurserna i ekologi beskrivs i universitetskatalogen.

Men jag har mött flera akademiskt skolade ekologer som har just en andlig känsla för naturen och de känner sig ofta frustrerade över att den dimensionen inte kan kommuniceras inom den vetenskapliga ekologin.

För andlighet borde rymmas inom ekologin, om vi tar ordet ekologi på allvar.

En vanlig definition av ordet ekologi är att det handlar om studiet av interaktionerna mellan organismer och deras miljö. Men är det verkligen vad ordet betyder? Om vi undersöker ordets äldsta etymologiska rötter, vad finner vi då?

Andlighet, skulle jag säga.

Begreppet ekologi myntades av den tyske biologen Ernst Haeckel på 1800-talet men var sammansatt av två gamla grekiska ord: Eko( Oikos) och Logi (Logos).

Oikos hade i det antika Grekland betydelsen ”hushåll” och ”hem”. Hemmet var den grundläggande enheten i det antika samhället.  Det första vi kan slå fast är alltså att ekologi handlar om hemmet. Det hem som syftas på är jorden och naturen som vårt hem. Och det betyder mycket. Ett hem är inte bara en objektivt existerande plats. Ordet ”hem” bär på så många fler konnotationer. Vi talar om att vi känner oss sig hemma på vissa platser. Vi talar om att skapa en hemkänsla. Hem syftar alltså både på något objektivt, fysiskt, men också på subjektiva stämningar, känslor och förnimmelser. Själva begreppet hem överbrygger den djupa klyfta mellan subjekt och objekt, mellan inre och yttre, som så starkt präglat det västerländska tänkandet.  Om vi tar till oss förståelsen av jorden som vårt hem och på allvar börjar erfara oss själva som jordbor, så kan också en djup omsorg och solidaritet växa fram. Psykoterapeuten Thomas Moore skriver i sin bok Besjälat Liv att ”En besjälad ekologi är således rotad i känslan av att världen är vårt hem och att vårt ansvar för den inte är fråga om plikt utan om verklig tillgivenhet”.

Logos är det gamla grekiska ord som ligger bakom ändelsen –logi.  Det används som bekant som ändelse för de flesta vetenskaper, ekologi, biologi, arkeologi, m fl. och syftar då på ordets betydelse som ”vetenskap”. Men Logos bär på en mycket djupare historia.

Ordet Logos hittar vi redan i de homeriska skrifterna och där verkar det betyda ”att samla ihop”, ”att summera”. Det betecknade en totalitet. Men det är hos den grekiske filosofen Herakleitos (500-talet före vår tideräkning) som vi blir varse om begreppets fascinerande betydelser. För Herakleitos syftade Logos på alla tings samhörighet och enhet. Logos bar på insikten att allting är ett. Logos betecknade den ordnande princip som binder alla existenser samman i en övergripande kosmisk ordning.

Vishet betydde för Herakleitos något annat än smarthet. Vishet var just förståelsen och insikten att allt hänger samman. Denna vishet genomsyrade universums alla element och finns också tillgänglig för oss människor. För Logos finns i alla ting och varelser, i världen och dess utveckling. Samma Logos som finns i kosmos finns också i människan, och det är därför möjligt för oss att förstå den kosmiska enheten.

Logos betyder harmoni. Harmoni inom människor, mellan människor och mellan människan och naturen. Denna harmoni är dock en dynamisk harmoni som rymmer krafter som drar åt olika håll. Herakleitos tar pilbågen som exempel. Där bågen vill sträcka ut sig och strängen hålla ihop, och tillsammans skapar de en dynamisk, spänningsladdad harmoni.

Logos kan dock bli våldförd på av människan. För Logos är dold. Den finns i världen, i tingen och i varelserna, men den är inte helt uppenbart synlig. Hindren från att nå insikt i Logos är Doxa och Idia Phronesis. Doxa syftade på de privata åsikterna men också på en fixering endast på det som syns. Idia Phronesis syftade på rationella kalkyleringar för att vinna privata fördelar. Det var alltså vårt begränsade, kalkylerande sinne som bara såg det synliga (det som kan mätas och vägas?) och egennyttan, som stod i vägen för att leva i och med Logos harmoni.

Denna analys av begreppet Logos är hämtad ur antropologen Roy Rappaports stora verk ”Ritual and Religion in the Making of Humanity”.  Roy Rappaport menar att Logos som idé inte är begränsad till antikens Grekland. Det är en i det närmaste universell filosofi. Det indiska Dharma och R´ta, det kinesiska Tao, fornegyptiernas Maat, Irokesernas Orenda, Lakotaindianernas Wakan, Navajoindianernas Hozhó, Zoroastrikernas Asha och Nomane hos Tsembaga Maring på Nya Guinea. De är bara några exempel på begrepp i olika kulturer som betecknar en kosmisk harmoni, där allt utgör en helhet. Varje begrepp har sina egna unika kvalitéer, men det är uppenbart att de har mycket gemensamt. I det förkristna norden har begreppet Forn Sed troligen haft en liknande betydelse.

Roy Rappaport menade att vår moderna reduktionistiska vetenskap förlorat de viktiga insikter som Logos förmedlar. Han såg framför sig en ny postmodern vetenskap som förenade konst och vetenskap, det mätbara och det icke-mätbara. Han såg potentialen att ekologin kan vara vår tids Logos och att miljöaktivismens aktioner kan ha potentialen att utgöra de rituella former som sätter oss i förbindelse med och återupprättar Logos igen.

Oikos och Logos. Ekologi. Ett ord som bär på djupare andlig substans än de flesta känner till. Det är ett ord som hedrar och erkänner de känslor av vördnad och helighet som många av oss kan uppleva då vi vandrar in bland stigarna i skogen.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *