Biotopen ålgräsängar som potentiellt juridiskt subjekt inom naturens rättigheter


Sjögräsäng på Zanzibar

Jag borrar in huvudet i den ljumma luften och blickar ut mot havet. Mina vardagstankar förvandlas till varma känslor som kommer upp i dagen, kisar upp mot ljuset som en frigiven fånge. En sjögräsäng breder ut sig framför mig – i de grunda kustvattnen på Zanzibar. Jag tar en bild på den rikliga förekomsten av sjögräs – med fläckvisa hål av vit sand. I denna äng brukar kvinnor och en del barn vid lågvatten gå och plocka snäckor, musslor och andra mindre djur för att själv äta eller sälja. Sjögräs bildar ett habitat eller biotop – en sjögräsäng – för en stor mångfald av djur och andra organismer, men denna biologiska mångfald har minskat kraftigt de senaste decennierna.

Sjögräs är fröväxter som lever i havet. De finns över hela världen och ger liv och ett hem på liten som stor skala för många andra medorganismer, skapandes en struktur och funktion tillsammans med dem. De har inte bara ett antropocentriskt värde i ett slags ytligt ekologiskt synsätt utan kan som allt annat levande ses utifrån en biosfärisk värdegrund i ett djupekologiskt synsätt, där de har ett värde i sig självt oavsett värdet för oss människor. Ett ekopsykologiskt och ekofilosofiskt synsätt, som t ex Satish Kumar, Henryk Skolimowski med flera beskriver, eller mer naturligt finns i alla ursprungsfolks synsätt, går ännu djupare och betraktar med en känsla av sann kärlek naturen, och dess medskapande varelser, som helig och med en vördnad och respekt. Denna vördnadsfulla ekologi med en äkta och djupare känslomässig relation och samhörighet med naturen kommer att göra oss mer delaktiga som de medskapare vi är i naturens livsväv. Naturen blir som en förlängning och uttryck av oss själva. Allt detta är också varför naturen måste få juridiska rättigheter (återkommer till detta nedan).

Sjögräs finns också längs Sveriges kuster. Ålgräs är nämligen ett sjögräs, som fäster med rötter i mjuka bottnar och bildar täta (eller glesa) ängar i grunda kustnära havsområden. Ålgräsängarna är viktiga livsmiljöer för många olika arter, och de har en unik ekologisk roll och funktion. Ålgräsängarna fungerar bland annat som uppväxtområden för olika arter av fisk (till exempel torsk, ål) och strandkrabba, och upprätthåller en hög biologisk mångfald och därmed produktion av fisk och andra djur. Dessa ängar stabiliserar även bottensedimenten och motverkar erosionen, genom att dämpa vågor och strömmar. De gör vattnet klarare, tar upp näringsämnen i vattnet och minskar därmed effekterna av övergödning. Stora mängder kol tas också upp och lagras i ålgräsängar, vilket bidrar till en minskning av klimatförändringar. Således, förutom att ha ett värde i sig självt så ger ålgräsängar en lång rad miljönyttor som vi som människor och samhälle absolut inte kan vara utan.

Vi verkar dock inte förstå detta. Ålgräsängar är tyvärr en hotad biotop som har minskat kraftigt de senaste 50 åren. På svenska västkusten har ålgräsets utbredning minskat med 60-80 % sedan 1980-talet (motsvarande ca 15-20 000 hektar) samt även en minskning av djuputbredningen av ålgräs med 50 % (Havs- och vattenmyndigheten. 2017. Åtgärdsprogram för ålgräsängar. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:24). Förlusten av ålgräsängar på västkusten har lett till bland annat mindre produktion av torsk, ökad övergödning och sämre vattenkvalitet. I pengar räknat så visar beräkningarna att förlusten av ålgräs bara i Bohuslän har kostat Sverige mellan 4-20 miljarder kronor i form av förlorade ekosystemtjänster. Förutom övergödning och överfiske är ett stort hot småskalig exploatering i olika grunda vikar och kuststräckor i form av fysisk påverkan från muddring, förekomsten av bryggor, småbåtshamnar, båttrafik, skuggning samt ankrings- och propellerskador från fritidsbåtar. Spridning av ålgräs och associerade organismer påverkas även negativt av exploateringen. De återstående ålgräsbestånden står under starkt tryck från fortsatt exploatering och behöver därför skyddas.

Man kan idag skydda ålgräsängar och andra biotoper i statliga/kommunala naturreservat eller biotopskydd. Naturreservat ger ett starkare skydd, men biotopskydd är lite enklare att etablera. Även om en forskargrupp vid Göteborgs universitet har lyckats bra gällande restaurering av ålgräsängar i form av återplantering av ålgräs i vissa områden, så är det mycket dyrt, tidskrävande och svårt att göra i stor skala. Det är därför angeläget och nödvändigt att i första hand försöka skydda de ålgräsängar som ännu finns kvar. På miljöförvaltningen i Göteborg försöker vi nu mer intensivt inventera, kartlägga och följa utbredningen av ålgräs i kommunens kustvatten så att vi kan få till ett bättre skydd av de ängar som finns kvar. Många gånger är ålgräsängar skyddade inom naturreservat och Natura 20000-områden längs kusten, men ofta mer i teorin än helt i praktiken. På samma sätt finns ofta en ganska bra lagstiftning, men många andra intressen med målkonflikter som följd, gör att miljöfrågan ses mer som ett nödvändigt ont i en kommun och att man inte alltid vill eller kan följa lagen. Det söks och ges också många undantag och dispenser för verksamheter, och eftersom bevisbördan ligger på tillsynsmyndigheter etc. att visa att en verksamhet är miljöfarlig eller miljöproblematisk, när det borde vara tvärtom (se ett tidigare inlägg här), blir vattenförvaltnings- och havsmiljöförvaltningsarbetet ofta tandlöst och urvattnat.

Därför skulle det krävas en mer kraftfull lagstiftning som naturens rättigheter med utgångspunkt i naturen själv, där naturen ses som ett juridiskt subjekt. Det juridiska skyddet för bland annat ålgräs anses av miljöjurister vara otillräckligt i Sverige, till exempel i exploateringsärenden. Biotopen ålgräsängar är därför ett bra ”case” för arbetet med naturens rättigheter i marin miljö, vilket nätverket/gruppen för naturens rättigheter i Göteborg just funderar på att använda. Detta kan utökas med andra biotoper och livsmiljöer också. Det vore nämligen bra om en kommande lagstiftning som tar med Naturens rättigheter inbegriper olika habitatbildande arter, livsmiljöer och biotoper generellt förutom att se specifika naturområden (till exempel vissa vattendrag, sjöar och skogar) som juridiska subjekt och ge skydd åt dem.

Även om det finns ekonomiska argument för att göra ett bra miljöarbete, så är det en djupare insikt och en respekt, tillit och vördnad för naturen som behöver vara kärnan i det arbetet, men framför allt en sann kärlek till naturen – och därmed kärleken till oss själva.


Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

En tanke om “Biotopen ålgräsängar som potentiellt juridiskt subjekt inom naturens rättigheter